Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kande med handen efter marken utanför spåret. Han fann
bara Langs paket.
Han har velat lämna mig i sticket, var Bjarnes första
tanke, men den sköt han genast ifrån sig som något ovärdigt.
Lang hade naturligtvis glömt den i brådskan, när ljusfläcken
närmat sig dem.
Bjarne reste sig upp och småskrattade för sig själv.
”Hallå!” ropade han. ”Lang!”
”Här!” kom det svagt till svar bakom honom till höger
inåt Berget. Bjarne trevade sig ditåt. Han måste gå mycket
försiktigt; terrängen var förskräcklig, med stenblock hopade
om varann.
”Hallå!” ropade Bjarne igen. Nu svarade ett svagt hallå till
vänster utåt branten. Bjarne begrep ingenting. Inte kunde
Lang ha gått ditåt. Det vore döden.
Bjarne glömde all försiktighet och hallåade ännu högre.
Uppifrån Berget kom ett ljudligt hallå tillbaka. Det var
naturligtvis lyktmannen som svarat.
”Vad är det?” ropade en röst genom dimman.
Ingen svarade. Bjarne tordes inte röra sig. Gott och väl en
kvart stod han orörlig. När ingenting mer hördes började han
nerhukad röra på sig, med högra handen trevande på marken
framför medan den andra höll fast paketet upp mot bröstet.
Snart var han i spåret igen. Han kände skenorna mycket väl
på ömse sidor, smalt som spåret var, och stolt reste han sig
upp. Det gällde bara att hålla sig kvar mellan skenorna och
inte tappa bort sig så kom han rätt på galleriet efter vad
Lang sagt. Antagligen satt Lang redan därborta och väntade.
Det var också en förfärlig dimma, tänkte Bjarne. Han såg
inte handen framför sig, där han gick snubblande över stenar,
brädstumpar och verktyg. Något större föremål hejdade
honom. Han kände att det var en tippvagn, ännu full med malm.
Han måste gå åt sidan för att komma förbi den, men det stod
ett sätt på sex, sju vagnar efter varandra, och han tyckte
att han aldrig kom tillbaka i spåret igen. Paketet var också
högst obekvämt att bära. Hade det inte varit för Langs skull
hade Bjarne kastat det ifrån sig. Kastat? Ånej, det var bäst
han lät bli. Lägga skulle han, lägga det mycket försiktigt ifrån
4 — Berget
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
