Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inte ens för detta lockande argument mjuknade Bjarne.
Han var omöjlig och verkade fastfrusen där han låg på rygg
i pinnsoffan med boken i hand och tittade spekulativt på
lampskenet i taket.
”Du kanske ska ner och jolta kommunalpolitik på stämman
i kväll?” insinuerade Hansson, som hyste ett djupt förakt
för allt arbete till samhällets ordnande och ännu hade
fullblodiga rallaretag i sig.
”Det har jag inte tänkt”, svarade Bjarne. Men han rullade
över på sidan och reste sig på armbågen.
”När är det?” frågade han.
”Kors, vet du inte det?” häpnade Hansson. ”Lang sa att
han skulle dit nu. Jag mötte honom utanför bagarns.”
Hansson försökte få ur Bjarne vad denne skulle ta sig till
men lyckades inte. Efter kraftansträngningen att vända sig
på sidan låg Bjarne stilla och stirrade utan att svara.
”Ja, adjö då”, suckade Hansson besviken och reste sig.
”Men akta dig för ensamheten och för att ligga och glo hål
på väggen på det där viset. Jag minns en som alltid låg på
det där viset och fånade. Han hängde sig på Nuolja en
midsommarafton för tre år sedan av pur ensamhet. Och han var
ändå ingenjör och begrep mycket mer än du. Ångrar du dig är
du välkommen. Svaert pene piker, må du tro. De kommer
vid elvatiden, och natten är lång.”
”Du är ett svin”, sade Bjarne och satte sig upp på
sängkanten.
”Det är vi allihop häruppe, mer eller mindre”, svarade
Hansson, medan hans höga flintskalle rynkades ända upp
till hjässan av ett satyriskt grin precis som om han haft en
dragsko genom skinnet. ”Det är bara den skillnaden att jag
visar mig som jag är funtad. Dessutom ska man vara försiktig
med att döma människorna. Det har visare folk än jag
predikat. Inget vet var man slutar. Hej!” Med detta filosofiska
uttalande trasslade han sig ut genom dörren. Bjarne hörde
hur han drumlade nerför den branta trappan alldeles som om
en säck ved ramlat utför.
Bjarne reste sig upp ur sängen. Han tyckte sig frysa mer
än förut, och han intalade sig att han inte aUs ångrade att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
