Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nom springorna. Ingenstans fann hon honom. När hon kom
längst utåt Sibirien, där langarna florerade, gömde hon sig för
ett band fulla sällar. Hon kände igen den allmänt fruktade
Strövarn uppifrån fjällen, som var på krigsstigen, berusad av
langaresprit, och nu dansade tokig genom samhället i spetsen
för de vildaste sällarna, välte staket och uthus över ända
och slog in så många fönsterrutor de hann med innan polisen
och järnvägsfolket fångade in dem nere vid station och burade
in dem i finkan efter otroliga mödor och besvär.
Där Berta låg hopkrupen bakom ett skjul hörde hon hopen
tåga förbi under ett härskri av visslingar, hurrarop och
svordomar. De levde så att de till och med överröstade stormen,
och Berta trodde att den slutat. Men när hon tittade upp mot
himlen och såg stjärnorna släckas och tändas för dragande
skyar, då insåg hon sitt misstag och förband fenomenet
däruppe i himlen med sitt eget hopp, som ständigt släcktes och
tändes.
Hon ryste över människorna och särskilt över männen.
När hon äntligen kom hem vid tvåtiden, förstörd och
nästan säker på att mannen råkat ut för någon olycka, fann
hon Lang påklädd, snarkande i sängen.
Då satte hon sig till att storgråta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
