Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Ordet växte och växte. Varifrån det kom visste ingen. När
Ågren letade tillbaka i tiden och försökte få tag i dess
ursprung visade det sig omöjligt. Ingen ville kännas vid det.
Ingen ville vara far och ingen mor till det. Det verkade vara
frukten av självalstring.
Första gången hörde man det några månader före strejken,
och sedan kom det igen allt oftare och oftare. Det åt sig in
i kåkarna utåt Sibirien, det åkte med margarinbunkarna uppe
på det plåtklädda bordet i gruvstugan, det kröp ner i schakten
och in i orterna, det snurrade i kapp med maskinernas
drivhjul och slog i takt med borrarnas slag. Det smög sig in bland
hungrande familjer och barn. Det blev deras längtans tröst
och förhoppningars mål. Det blev större och fetare, fräckare
och uppblåstare, tills det slutligen ungefär samtidigt med
snöstormarnas annalkande sprack fram i full blomstring i
ång-båtsaffischernas prunkande färger.
Brasilien! Res till Brasilien! Lyckans land, Brasilien! Jord
för intet! Sol och värme! Frihet och lycka! Mycket pengar
och lite arbete! Res till Brasilien!
Där diskuterades och profeterades i alla de små, usla
kåkarna, och människorna därinne hade inte varit äkta svenskar
om de inte doppat sin fantasis pensel i brasilianska färger
och målat upp paradiset inne i kåkmörkret. Där skulle man
få sig en torva jord för egen del, där det skulle växa så det
knakade om det; där skulle man slippa frysa och hungra
som i detta hiskliga land med sitt mörker och sin köld; där
lyste solen året runt och man kunde gå naken om man ville;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
