Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landgångarna togs in lättade huvudvärken, och han fann det
som en ren lisa att höra sjöarnas regelbundna klatsch mot
skutan. Styrmän och matroser grejade i ordning, luckor
skal-kades, däcket skrubbades med suddimuddji, skorstenen
bolmade rök, och snart pinglade maskinklockan för avgång, och
det väldiga skrovet satte sig långsamt i rörelse utåt fjorden.
När Kronvall såg tillbaka hade fjällen börjat blåmörkna vid
basen, men topparna lyste ännu i solnedgången.
Nu skvalpar Atlanten äntligen omkring mig, tänkte
Kronvall och gick ner för att äta.
När han kom upp på däck igen för att ta en nypa luft innan
han skulle koja, var man redan ute i Västfjorden. Snöbyarna
piskade fram, och mellan dem brann Lofotens taggfjäll som
eldflammor, som släcktes och tändes om vartannat inne i
töcknen. Sjöarna hade fått ett annat ljud, ett hårdare, djupare,
mäktigare, när de slog mot båten. Polstjärnan rullade otäckt.
Den började få en viss jämt återkommande rörelse, som något
influerade på Kronvalls nyss tärda rödfisk, och han tordes
inte gå ner och lägga sig. Han såg ett par av folket dra
livlinorna från för till akter och beslöt sig för att gå upp till
kapten, eftersom sjön tycktes vilja bli gropig.
När han kom upp levde stormbyarna ännu galnare. De
hoppade genast på honom och försökte vräka omkull honom,
de slet i hans päls som om de ville flå den av honom, och de
ryckte i skinnluvan så dess hår reste sig på ända av förfäran.
Kronvall hade besvärligt nog att ta sig in i
navigations-hytten och höll på att få ena tummen amputerad i dörren,
när den klippte igen efter honom.
Inne i hytten var gott och lugnt. Där hördes stormens
orkester som med sordin. Där låg kortet utbrett under de
elektriska lamporna med kursen uttagen. Framför i rorshytten
stod rorsman. Kapten måtte vara ute på bryggan, tänkte
Kronvall, när han hörde några ord.
Han knäppte upp pälsen och satte sig. Där var riktigt rart
att sitta. Jaså, det är på det viset man fraktar Bergets skatter
ut i världen, tänkte han. Det var då inte det allra behagligaste1
När allt kom omkring hade man det nog bäst i Berget. Kors,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>