- Project Runeberg -  Malm / 2. Bergets sång /
164

(1914-1919) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gärna släppa med ens. Om han bara hade sett något. Så
undrade han vad det var för slags rundhult han höll i.

Det här är ju alldeles som att ligga hos Gjörkes i stora
bassängen. Fast där låg man naken, förstås. Vilka solbad man
fick sig.

Han mindes Mälarens solglitter, när han satt på verandan
utåt och drack kaffe. Och Hanna? Han undrade vart hon tog
vägen. Vem släpade av med henne? Kanske Lind? Det tjänar
ingenting till att fråga. Ingen har ännu svarat på frågan om
vinkelns tredelning eller om värdet på jr. Det är en förbannad
cirkel alltihop. Man kommer aldrig ur den. Vilken förvåning,
när jag inte kommer igen. Hur kunde hon också törna,
Polstjärnan? Nå, det är ett nedrigt vatten. Det syntes på kortet.
Vi måtte ha kommit ur kursen. Kanske ström —
Malströmmen. Nej, det är sant, den går högre upp.

Nej, nu ids jag inte längre, sade han sig. Jag släpper. Vad
det värker i sidan. Men kallt omslag är gott. Vad knät blev
bra fort, när jag stötte mig. Hur länge är det sedan? Samma
år som stockholmsutställningen, för det var vid själva
ingången jag snavade. Den var verkligen storartad. Trevlig dansbana.
Supé på Opris med Ågren. Vad hette flickan som kysste
mig? —

En förskräcklig sjö slog loss honom från vrakspillran. Han
sparkade och famlade efter den men kunde inte få tag i den.

Nu dör jag, tänkte han. Än sen? Vad var det, att dö? Hur
många hade inte dött i Berget? Man dör för sin plikt, därmed
punkt. Nu dör du, Kronvall. Vad mer? Du är bara ett
moment i Bergets tillvaro, en gnista i dess eld, en ton i dess
sång. Besynnerligt. Jag hör någon som talar till mig. Håller
jag på att dela mig —? Är det det dödliga och det odödliga
som skiljs redan?

Vad är det som sjunger? Är det vattnet i öronen? Eller är
det malmen, som sjunger därnere, sjunger och lockar? Den
drar ner mina ben. Jag orkar inte längre. Bergets kamp är
hård. Där ligger många tusen ton i djupet under. Vad skulle
det tjäna till? Det var bara en förflyttning.

Kronvall kände hur han sjönk. Nu är jag snart nere hos
malmen. Där får jag vila, sova, sova i Bergets famn, i ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:48:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/edmalm/2/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free