Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kallade sina kära landsmän med tillmälen, som gatans
folktalare skulle baxnat åt. Redan vid den rökta laxen på
smörgåsbordet började han med föredrag om den amerikanska
mekaniseringen och dess absoluta överlägsenhet på
världsmarknaden för att redan vid ostronen och Chablin gå över på
näringsproblemets slutliga lösning och sedan vid den saftiga
Porterhousen demonstrera det salta sidfläskets betydelse för
sågverksarbetarna och timmerkörarna i Norrland. Hans
rörliga intelligens fladdrade kring alla tidens problem men
alltid kring skalen. På djupet vågade den sig aldrig. Det var en
ordets fackeldans, som sprakade och gnistrade men inte
värmde. Vid konjaken gav han en riktig avskedssalva åt den
svenska efterblivenheten.
”Har du sett stenknackarna utåt Sturevägen med en tunna,
ett stycke bastväv, en järnring och en hammare? Har du sett
dem stående dag efter dag och knacka makadam inom den
där lilla trevliga ringen från början av järnåldern? En
sten-kross tuggar tjugo gånger sådana där knackares arbete på
tiondelen av tiden. Och det har vi råd till? När ödemarken
skriker efter mannakraft och vi är det glesast befolkade
landet i Europa! Ibland skulle jag vilja sätta ett sprängskott i
hela bråten för att få se det gå i luften. Här går vi och sover
år efter år och kliar oss i ryggbastet och kikar på stjärnorna
och väntar på att de stekta sparvarna ska flyga oss i gapet.
Och under tiden går livet, världen ifrån oss. Vaknar vi någon
gång, så är det för att skälla på varann och sen somnar vi
igen, arga över att ha blivit störda. Han du aldrig märkt vad
svensken älskar sömnen, bekvämligheten? Alla gnäller de —
bråka inte! Låt mig få vara i fred! När jag inte själv lägger
mig i andras affärer vill jag ha mina egna i fred. I fred? Ingen
har rätt att få vara i fred. Alla i en nation hänger ihop. Skär
man av en led, så dör vi alla. Och det är vi för goda till.
Vi har ju kraft, urkraft, som ingen annan nation.
Världshistorien har vi gjort, så hela jordaxeln ruskat. Men nu ids vi inte.
Ids inte ta hand om oss själva. Vi har ingen vilja, gosse. Vi
är ryggbrutna. Och tar vi i, är jag rädd för att vi liksom
hästarna, som stått för länge på stall, får korsförlamning. Jag
menar inte, att vi ska börja slåss för att leva som nation. Krig
är några tjocksskalligheter, men vi ska hävda vår ekonomiska
plats i världen. Industrialismen ska behärska jorden — in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
