Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Det är ett aktiebrev”, upplyste Valerius.
”Jaha, jaså, det var roligt det. Vad är det för slag.”
”Jo, det är pengar.”
”Underliga pengar”, sade Hansson och vände på papperet
och rynkade pannan i omåttlig glädje över att se på något så
vackert. ”Är det Stockholmspengar det här?”
Han betraktade den noga i lampljuset.
Valerius måste tänka efter en stund. Sedan började han
förklaringen.
”Jo, ser Hansson. När det bolag, som Hansson arbetar i,
behövde pengar för att börja bearbeta naturtillgångarna,
gjorde man sådana där papper. Dem köpte allmänheten, och
därigenom fick bolaget pengar. Det kallas att sätta bolaget
på aktier. Det här är en sån aktie eller rättare sagt ett
aktiebrev på fem aktier.”
”Jaha”, sade Hansson. ”Visst det, ja. Om man har
naturtillgång så kan det omsättas i pengar. Jo, det är klart det.”
Han såg mäkta grubblande ut trots den uttalade
klarheten, men det var därför att hans tankar sysslade med ett
annat problem, som han gav uttryck för i orden:
”Tror direktören att det skulle vara affär i att sätta
Dygdiga Hansson på aktier?”
Valerius hade svårt att hålla sig allvarlig.
”Det tror jag inte. Men nu ska Hansson få det här
aktiebrevet av mig.”
”Få?” Hanssons röst lät utsökt tvivlande. ”Det här?” Han
viftade med papperet. ”Nej, skämta nu inte med en gammal
förståndig karl, goa direktörn.”
”Jo, det är sanning. Han ska få det av mig, för syster
Hansson har varit så hygglig. Det är värt tretusen kronor.”
”Va? — tretusen — Varför står det då femhundra här i
hörnet?”
Hanssons röst lät genast mycket misstänksam.
”Ja, det visar vad ursprungliga värdet var, föstår Hansson.
Men sen dess har det stigit.”
Hansson ruskade på huvudet. Han begrep ingenting.
Valerius tog aktiebrevet ur handen på honom.
”Se där. Det är överlåtit in blanco.”
Hansson begrep fortfarande ingenting, men hans
misstänksamhet förnekade sig inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
