- Project Runeberg -  Spöket på floden. Berättelse från nybyggarlifvet i Kentucky /
174

(1898) [MARC] Author: Edward Sylvester Ellis Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

knäböjde i skogens djupa högtidlighet och tillbragte några
minuter i brinnande bön.

Ett prasslande ljud, som hördes i hans närhet,
påskyndade icke hans heliga förehafvande. Då han anropat sin
himmelske Fader om allt, som han hade på hjärtat, reste
han sig upp och fortsatte sin gång till lägret.

Han visste, att man följde efter honom, att hvarje hans
steg bevakades och att endast hans eget sätt att gå tillväga
kunde rädda honom. Shavanen måste hafva tänkt, att ingen
spejare eller annan person med fientliga afsikter skulle hafva
handlat så oförväget, och ehuru vaktposten följde honom och
bevakade hans steg, ända tills han kom inom omkretsen för
eldskenet, tillfogade han honom intet ondt. Sannolikt
igenkände indianen i främlingen den hvite man, som i sitt
sätt att tala och uppföra sig var så olik de flesta af sin ras.
I sådant fall måste han hafva förundrat sig öfver mannens
djärfhet att inträda i lägret vid ett så kritiskt tillfälle.

Medan missionären ännu var på åtskilliga famnars
af-stånd, igenkände han höfdingen, som stod midt i en grupp
af sina krigare, inbegripen i ett lifligt samtal. Wa-on-mon
vände honom ryggen, så att han icke såg den hvite mannen;
men han lade snart märke till uttrycket i de andras ansikten
och den riktning, i hvilken allas ögon blickade. Höfdingen
vände sig om och såg till sin förvåning missionären nalkas.

Man kunde icke misstaga sig på uttrycket i Panterns
målade ansikte. Han var förargad öfver det intrång, som
den hvite mannen gjort i hans krigsråd. Han lät undslippa
sig ett halfkväfdt utrop, hvilket af de närstående tolkades
såsom ett uttryck af otålighet däröfver, att en främling tillåtits
komma så nära. Han måste för länge sedan hafva blifvit
upptäckt och borde i öfverensstämmelse med indianernas
bruk hafva blifvit skjuten eller nedhuggen, innan han kunnat
störa höfdingen och hans råd.

Men nu var han emellertid här och visade samma lugn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:49:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eesspoket/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free