- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
50

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enkåret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och sänkte sig det hvita perlbandet — allt var hvitt,
rent och harmoniskt.

Och det behag och den lugna värdighet sedan,
hvarmed hon emottog sina gäster — ingenting påminde
hvarken om den fordom barnsliga, något öfvermodiga
Matilda eller om den sedermera af sorg och verldsförakt
intagna enkan. Nej, man fick nu göra bekantskap med
en ung värdinna, som känner sin plats och sin
ställning och lagom skattar åt båda.

Vid hennes sida framträdde ofta, såsom värd för
tillfallet, den förut omnämde nye domaren, om hvilken
man förutspått att han skulle blifva major Julius
efterträdare, och herr häradshöfdingen syntes ega tillräckligt
goda egenskaper, för att kunna hoppas, det han sjelf
vid nästa högtid i samma våning lätt torde stiga i
graden från bröllops-marskalk till brudgum. Dock visade
Matildas artiga tillbakadragenhet ej något gynnsamt
förebud, att så skulle gå. Men man var ännu blott vid
början af aftonen: gästerna skulle måhända finna sig
mera upplysta i denna angelägenhet (hvilken hade deras
fulla sympati), innan de åtskildes.

Sista gången före vigseln som häradshöfding N.
nalkades den unga frun, hade han att förkunna, det
herr Robert Kennedy ändtligen anländt och att bruden,
som emottagit honom i sin egen våning, var fullkomligt
färdig. Brudgummen hade nyss inträdt.

»Då,» svarade Matilda, och en blossande sky flög
öfver hennes ansigte, »är ju ingenting som hindrar
ceremonien. Presten, brudpallen och brudgummen ha
vi ju redan.»

»Och här öfverför jag till hennes nåd en
hyUnings-gåfva!» Häradshöfdingen vände sin hatt och framtog
ur dess innandöme en bukett af de mest utvalda blommor.

Matilda syntes bestört. »Jag vet icke...» Hon
tycktes tveka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free