- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
280

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På lifvets stig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

staddhet, som herr Edmund i sina små bref förrådde
med afseende på .alla hennes förhållanden. Det var
nästan som om han lefde med i hennes lif... Men
tillät han ej också henne att lefva med i hans!

Utan att våga genom aningen intränga i framtiden,
kände sig Lydia så trygg, så lycklig under detta på en
gång frånvarande och närvarande beskydd, att hon
knapt mera kunde fatta föreställningen om nya
bekymmer. Hon fick också nu både under och efter julen
riklig tillgång på ämnen för sina bref till tanterna.

Hos henne sjelf uppstod aldrig någon önskan att
deltaga i stadens sällskapsnöjen. Men Cecilia ville
ovil-korligt, synnerligast för att ge dementi åt det dumma
sqvaller, som berördes i det omnämda brefvet, att Lydia
skulle mottaga de bjudningar, som man för den rika
och aktade familjens skull sände såväl till henne som
herrskapet sjelfva. Under den långa hösten hade Lydia
dessutom blifvit bekant med nästan alla stadens damer,
hvilka turvis gjorde Cecilia sina förmiddagsvisiter och
väl bemärkte att Cecilia satte mera värde på de
artigheter, som man kunde visa hennes vän, än de man
visade henne sjelf. Och Lydias ovanliga skönhet, jemte
hennes ovanligt behagliga och förbindliga väsende, intog
alla. Fru Justines plan att misskreditera henne i hennes
nya lif slog icke an i den lilla staden A. Ingen trodde
på historien om hennes djerfva koketteri.

»Kära Cecilia, låt mig slippa att emottaga dessa
bjudningar, slippa att lemna dig! Hur kan jag, en ung.
flicka, uppträda i societén?»

»Motsäg mig icke! Du skall uppträda under min
mans beskydd. Han också behöfver ovilkorligt
förströelse och vågar icke vara olydig som du. Dessutom
har jag en gammal enkefru i beredskap till förkläde
åt dig.»

Lydia måste gifva med sig.. .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free