- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
285

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På lifvets stig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Hvarför,» frågade en dag mamsell Aftdreetta med
en afskräckande mörk min, »vill Lydia så gerna bli
vid huset?»

Vid denna direkta fråga färgades vår unga hjeltinnas
kinder i starkt rosenrödt, och färgskiftningen steg ända
till skarlakan, då den gamla damens mörka blick antog
ett uttryck af forskande harmsenhet.

Lydia ville emellertid icke gifva annat än ett
undvikande svar. Hon kunde icke säga att de bilagor som
följde med tanternas bref alltid röjde en så konstlad
ton, en i skämt förklädd bitterhet, då hon i sina
förtroliga meddelanden till tanterna berättat om sina
ut-flygter i sällskapslifvet... »Jag undrar hvad han kan
tro!» tänkte Lydia i de ännu förtroligare meddelanden,
som hon hade med sig sjélf. Och nästa gång hon skref,
försäkrade hon tanterna att hon skulle känna sig långt
lyckligare, om hon finge vara hemma, men hon kunde
icke begripa hvarför den gamla mamsellen hade ett
sådant behof att skicka bort henne.

En dag kom, då detta emellertid blef temligen klart
upplyst.

Enklingsåret hade gått till ända, då systern en
eftermiddag sade till sin bror: »Jag kan icke längre
vara ifrån mitt. Du bör ackordera in dina små flickor
i en god pensionsinrättning, och se’n har du icke behof
af någon annan husförestånderska än jungfru Helena.
Det är en bra menniska.»

»Barnen i pension — hvad tänker du på!» svarade
han. »De små varelserna ... Och skulle då jag aldrig
ega något hem att komma till?»

»Naturligtvis har du alltid ett hem i ditt eget hus

— och duger icke mitt förslag, så tag då en äldre
guvernant, som tillika kan vara en värdinna i ditt hus...»

» ... och förskjuta Cecilias vän, menar du!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free