Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allt af barmhertighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
par ögon på henne, så stränga, att hon aldrig sett
maken.
»I fall Charlotte icke vill blifva en ovälkommen
gäst,» sade han, »så låt mig ej vidare höra några
enfaldiga anmärkningar af denna art. För öfrigt får
Charlotte icke begagna den tomma titeln mamma. Då
den icke brukats från början, är ej skäl att förändra
en klok vana. Jag vet att Clary ändå alltid vär en
trofast äldre syster — låt det vara dig nog.»
Charlottes fula, men icke uttryckslösa drag
förmörkades helt och hållet, men hon repade dock mod
att frammumla: »Då slipper jag väl också att kalla
brukspatron för pappa.»
»Hvad för slag? Kalla mig pappa! Det var en
riktigt löjlig idé tills dato...» Han såg skälmskt på
Clary och professorskan.
»Du hade ju hört i går afton, Charlotte,» inföll
professorskan, som nu fann lämpligt taga ordet, »att
det der formuläret ej passade. Och jag sade dig på
samma gång, att du bestämdt icke borde kalla Clary
mamma . . . Tänker du så litet taga i akt mina
förmaningar.»
»Men min tant hade hos mig inpräglat, att jag
måste säga så som jag sagt, och nu är det då inte
mitt fel, att jag slipper ha far och mor, som inte äro
mina rätta.»
»Tack, min flicka, för ditt ärliga svar, som jag
tycker om,» yttrade Mauritz och såg vänligt på det
främmande barnet. »Var säker, att du nog med tiden
skall blifva glad att under ferierna helsa på vid
Almsta-hammar, der vi hafva två stolta påfåglar, som kunna
bestå dig ett par granna fjädrar för din hatt, när du
rider på en af de små ölänningarne, hvilka stå till din
disposition.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
