Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJERDE KAPITLET.
Arthur satt ensam på sin kammare. Hans
anteckningar lågo framför honom, och han ömsom skref och
bläddrade, under det han då och då med blickar, som strålade af
glädje, betraktade den lilla resedaqvisten, som han i en så
betydelsefull stund eröfrat.
»Jag tycker, att den gerna, i högre mening, kan gälla
såsom en förlofningspant!» hviskade han för sig sjelf och
upptecknade åter några rader.
Nu knackade det på dörren. Hastigt gömde han sitt
dyrbara minne och ropade ett icke inbjudande: »Stig in!»
åt den ovälkomne störaren. Denne var en ung bonddräng,
hvars stöflar vittnade om ett långt stycke väg.
»Hvarifrån kommer du?» frågade Arthur och mätte litet
förundrad sin gäst.
»Från Engelviken, herr löjtnant! Vår förvaltare kom
hem för några dagar sedan, men som han legat sjuk, har
han icke förr, sa* han, kunnat skicka herm detta.»
»Gif hit, gif hit!» ropade Arthur otåligt och mottog
ett bref. Vid första blicken på utanskriften, deri han
upptäckte Lindorms välkända stil, flög en glädjestråle öfver hans
vackra, uttrycksfulla drag. »Gud vare lof», sade han högt,
»detta var en kär post.» .... Drängen erhöll en riksdaler
och anvisning att vänta i drängstugan, i händelse att svar
erfordrades ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
