Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara lugnt, liksom hans förhållande till Georgina blef
oför-ändradt.
Under loppet af december månad hade tvenne bref
inträffat från baron Gustaf.. det senare underrättade, att de
resande icke skulle återkomma förrän efter medlet af januari.
Ändtligen inföll julen. De bullrande reparationerna
af-stannade, allt blef högtid och stillhet, frid och trefnad. Fru
Hermer hade bjudit båda sina unga grannar att tillbringa
helgen på Rosendal. Waldenberg mottog med glädje och
tacksamhet tillbudet. Arthur ursäktade sig med en äldre
bjudning, och åtföljd af häradshöfding Holk, beträdde han
för första gången Banfors.
Outsäglig var Arthurs förtjusning att efter en så lång
skilsmessa återse sin dyrbara rosenknopp.
Banfors, som i hans föreställning liknat ett slags
fängelse, föreföll honom nu såsom ett paradis, och den fryntliga
gamla frun, Louises mor, blef ett föremål för hans högsta
uppmärksamhet. Hon insåg snart huru saken förhöll sig och
lät den i all stillhet hafva sin gång, emedan den unge mannen
ej kunde, i hennes tanke, ega någon bättre rekommendation,
än att hafva blifvit införd i hennes hus af häradshöfding
Holk, hvars aktningsvärda karakter hon kände och värderade.
Fjorton lyckliga dagar tillbragte Arthur i detta fridfulla
hem. Alla aftnar gick han till sängs med uppsåt att föl»
jande morgon förklara Louise sin innerliga kärlek, men alltid
kom något emellan, och detta var ingenting annat än
omöjligheten att träffa Louise ensam. Hon var oafbrutet
om-gifven af sina slägtingar, väglaget hindrade alla utvandringar
och man reste endast till kyrkan, hvarvid Louise åkte i
bredsläden hos sin mor. Kortligen: allt bar emot, och skrifva
ville han icke, ty då förlorade han det, som så mycket gladt
och sysselsatt hans inbillning: Louises förvirring i det
af-görande ögonblicket. Han beslöt derför att vänta till slutet
af februari, då häradshöfding Holks bröllop skulle firas på
Balderslund, ty der måste nödvändigt något gynsamt
tillfälle yppa sig. Lugnad af detta beslut, lemnade han Ban-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
