Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tjugutredje kapitlet.
Kyrkoinvigningen i Hammarby.
Söndagen den 27 oktober 1799 rullade en lätt resvagn
framåt vägen ti|i Stora Hammarby. I vagnen satt en
högväxt, kraftfull man med friska, uttrycksfulla och lifligadrag.
Det var arkitekten, som med skiljebrefvet på fickan, med
förtjusning i hjertat och stolthet i sinnet kom för att fordra
inlösandet af prosten Frenkmans löfte ... fordra sin brud.
»Kör på, gosse, allt hvad du kan», ropade han otåligt
till skjutspojken, »drickspenningarna bli frikostiga! De lära
i dag inviga kyrkan, och jag har lust %att vara med på festen.
Fort, fort!» Stenar och dam flögo kring vagnshjulen, men
ändå gick det långsamt för honom, hvars hela själ var hos
henne, som han just i sjelfva kyrkan ville öfverraska med
sin ankomst. Huru ljuft för dem att träffas der!
»Ska’ jag köra fram till prostgåln!»
»Nej, rakt åt kyrkan, min gosse!» Arkitekten reste
sig upp i vagnen och betraktade med stolt sjelfförnöjelse det
vackra, i ädel stil uppskjutna templet med dess höga tornspira.
»Guds död, det är en praktfull och härlig anblick!»
sade han, men i nedstämd konstdomareton mumlade han
någonting om det för mycket lutande taket, ett arbete, hvarvid
han ej fått lägga sista handen.
Vagnen stannade. »Alla menniskor äro inne i kyrkan!»
sade Leiler för sig sjelf, i det han steg ur och med raska
steg gick uppåt den nyanlagda kyrkogården.
Kyrkoinvigningen II. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
