Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Maken till öfverraskning jag aldrig såg! Jag måste till borgmästaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Jo, den saken eger sin riktighet, men i öfrigt förstår jag
verkligen icke ett ord af allt detta.”
"Om ni erkänner, min herre, att ni skickat porträttet, så
måste ni väl också veta,” yttrade postinspektoren uppbragt,
"att ni skrifvit till min dotter och begärt hennes hand ?”
”Jag skrifvit till er dotter och begärt hennes hand?”
Löjtnant Sterner såg på postinspektoren med en blick, som
förrådde att han trodde det icke stå alldeles rätt till med
dennes hjerna.
”Nå ja,” återtog herr von Spalden, ”vi hafva brefvet
jem-te det bifogade testamentet . . . men kanhända ni till slut ej
heller känner något derom?”
”Jo, bevars, testamentet känner jag ganska väl, och jag
begriper nu att mitt namn förorsakat detta missförstånd. Jag
är icke den Konstantin Sterner som der omtalas: vi äro
kusiner.”
Postinspektoren, hvilken nu ej längre kunde tygla sin
vrede, utbrast: ”Heta då alla menniskor Sterner, alla Sterner
Konstantin, och äro de alla lycksökare, som resa utrikes för
att beröfva annat hederligt folk deras rättmätiga arf och
sedan med intriger och gyckel sätta dem myror i hufvudet. . .
Men porträttet, min gunstige herre, huru behagar ni förklara
det — hvarföre har ni sändt det till min dotter?”
”Jag har visserligen skickat ett sådant med ryttmästaren
Sterner,” svarade löjtnanten, ”men det var bestämdt åt min
fästmö, Henriette Stoltsenbäck. Det närmare utredandet af
förhållandet härmed måste vi invänta af min härvarande
kusin. Tillåt mig derföre taga afsked för att söka honom.”
Han vände sig nu till Augusta och sade: vDct särdeles
besynnerliga 6ätt, min fröken, hvarpå jag haft äran göra er
bekantskap, skall alltid för mig vara oförgätligt. Och om icke
den man, som jag hoppas får ega denna,” han fattade härvid
Augustas hand, ”vore af mig så mycket högaktad och ähtkad,
skulle jagr afundas honom. Jag bör nu deremot endast
lyckönska honom att ödet bestämt ett så oskattbart pris åt hans
varma och hederliga hjerta.”
Löjtnanten bugade sig vördnadsfullt för Augusta och
närmade sig med hastiga steg dörren — men innan hans hand
vidrörde låset, öppnades det utifrån och ryttmästaren inträdde.
Ursäkta, herr postinspektor, att jag så snart
återkommer, men jag blef underrättad att en af mina kusiner anländt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
