Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Svaghet och styrka - 12. Arftagarens ankomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han kastade en vänlig kyss åt henne och skyndade ut,
hvisslande på en melodi ur Friskytten.
Då Aurora återkom, blef hon gladt öfverraskad att finna
Wilhelmina så märkbart förändrad. Från denna dag blef det
åter lif i bildstoden. Snart började hon gå uppe och ute,
men aldrig öfverskred hon den lilla bron. Efter Axels
afresa till badet blef hon mera tyst och sluten, men fortfor att
vara lugn; och ehuru hon länge bibehöll en fin sjuklig
blekhet, var dock hennes helsa god. Hon var, om möjligt, ännu
mera intagande ån förut, ty hon hade blifvit mera god, mera
välvillig mot alla.
Men lugnet på Sorrbypark blef af kort varaktighet.
Familjen Stålkrona erhöll besök af en gäst, hvilken plägar lemna
efter sig bittra och känbara minnen. Den gärd, som egnas
honom, smärta och tårar, skulle äfven der utpressas . . . Men
vi måste nu lemna alla dessa omständigheter och vända oss
till postinspektorens hus, der den stora dagen ändtligen
randats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
