Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Far och dotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ord, hvilka, om jag ej missminner mig, ljödo sålunda: jag
sv&r vid min heder och salighet att jag aldrig velat och
aldrig skall s&tta mig emot testamentets fullbordanI*1*
* Det vidblifver jag ock!" fortfor ryttmästaren. afsvalnad
och högligen missbel&teti med de k&nslor, som narrat honom från
sin vanliga position. ”Men här finnas vissa vigtiga punkter,
hvilka icke kommit till er kunskap. Det skall dock ej dröja
länge, innan ni blifver öfvertygad huruvida jag är i ständ att
hälla ord. Jag reser bort på omkring tio eller tolf dagar
och under denna tid hoppas jag intet våld skall ega rum: det
skulle ej vara i någons intresse." Ryttmästaren uppsteg,
kastade en blick djupt in genom Augustas ögon in i hennes
högt slående hjerta, bugade sig för det öfriga sällskapet ocb
lemnade rummet.
Emot all vana och emot all förmodan sade
postinspektoren icke ett ord — icke den ringaste storm förspordes —
men hans ansigte var lik blekt, hans läppar blå och skälf
vande. Den unge fästmannen satt der, under hela detta
uppträde, den fullkomligaste bild af likgiltigheten. Han putsade
sina tänder med en guldtandpetare, under det han makligt
vägde fram och tillbaka på stolen och kastade stundom genom
glasögonen en föraktlig blick på postinspektoren, hvilken nu
pinades lika illa som den rike mannen i skärselden.
Andtli-gen gaf han sin förintelse luft och frågade hustrun:
”Rigitsa, hafva vi ny om söndag?"
’*Nej, min gubbe,’* svarade frun, darrande för betydelsen,
"rena svarta nedan."
**Nå, det är i alla fall ett skrock," återtog han, ”och
om ni, herr måg, såsom jag förmodar, icke mera än jag är
böjd att låta skymfa er af denne oblyge storskräfiare, åt
hvilken jag innerligen önskade nästa representantskap på
Botany-Bay, så lyses det om söndag."
"Ja, jag tror nästan," svarade unga Sterner vårdslöst,
ratt det är så godt att låta ridån falla först som sist —
spektaklet börjar blifva tröttande. Men vi hafva i dag
fredag, och i morgon passar det sig icke att taga ut lysning.
Men i nästa vecka följas vi åt till presten. om ni så beha*
gar, herr post inspektor!"
"Topp, herr bror!" Och för att besegla brorskapet
räckte herr von Spalden handen öfver bordet. . . Men säg, hvad
var det för punkter han hotade med?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
