Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Far och dotter - 16. Ställningarne på Sorrbypark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”På min ära jag känner det ringaste annat ån
testamentets klara innehåll. Vi hafva ej annat att rätta oss efter.0
”Det är ock min tanke !n yttrade postinspektoren ock
tände sin pipa, ett tecken att han lugnat sig.
Augusta var s& betagen af allt hvad hon hört och sett
att hon knappt kunde erinra sig hvad som passerat; men
i sin ensliga kammare hemtade hon sig: der klarnade det
s& småningom, och hennes hjerta svällde af saliga
känslor och innerlig tacksamhet till den kärleksfulle ledaren af
v&ra Öden, ty ovedersägligen inneburo ryttmästarens yttrande
anledning till det gladaste hopp. Men det stannade dock
alltid n&gon galla i glädjebägaren. Det var i en retad
sinnesstämning han talat. För första gången tackade Augusta
hemligen sin fars lynne. Ack, det återstod ju likväl den
öfverenskommelse, bon sist hört, att det skulle lysas före
ryttmästarens återkomst. Men hon befallde sin sak i Guds hand
och sof denna natt lugnare än sedan lång tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
