Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i minnet genomgick några månader af sitt sista lif, kunde
han ej dölja för sig sjelf, att hans lynne hemma icke
alltid varit det bästa. Hans mors vördade och älskade bild
framträdde nu jemte Gabriellas, och huru blygdes han ej,
att den förra hade något att beklaga sig öfver den senare!
Han erinrade sig, att salig far aldrig visat sig nyckfull,
häftig och ombytlig, och att likväl mor, i hvars lilla fredliga
hus dessa fel förut varit främmande gäster, med allt
öfver-seende tålt mycket, som hon fordom ej skulle ha tålt. Ja,
hon såg ibland helt ödmjuk ut.
Arve kände en innerlig bedröfvelse vid denna nyttiga
återblick, denna sjelfpröfning, hvilken stundens stillhet och
hjertats förut upprörda stämning gåfvo högre allvar. Hari
föresatte sig att icke mera låta sin kärlek inverka på lifvet
inom hus ... nej, mor, den allra bästa och yppersta bland
mödrar, skulle ej vidare sitta emellan för det att hans
hjerta icke ville gifva rigtigt bugt under förnuftet —
kärleken finge ej göra honom till en otacksam son.
Och Arve höll ord. Han blef allt hvad fru Katrina
önskade, och ofta vattnades de såväl i med- som motgång
trogna balsaminerna med lyckliga moderstårar. Blott en sak
kunde ännu bli bättre, och sedan gumman någon tid tänkt
derpå och vridit och vändt den på alla kanter, beslöt hon
att öfvervinna sin lilla stolthet och vid första passande
tillfälle föreslå hvad*hon ej en, utan flera gånger förkastat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
