Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. ett, som kan överhoppas av den läsare, som inte har tid med det - Tal, inför vilka tanken hissnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
siken. I våra öron ha vi fina mottagningsapparater
för luftvågorna. Vi behöva alltså inte gå omkring
med en antenn på huvudet för att höra dessa vågor.
Men man antager, att det finns något, som heter eter.
Det är ett ämne, som fyller allt levande och dött, från
det största till det minsta här på jorden, och i vilket
alla planeter och solsystem bada och ha badat sedan
tidernas morgon. Också denna eter är full av vågrö-
relser. Ljuset är en sådan vågrörelse, värmet är en
annan. Likaväl som det finns luftvågor, som inte
höras av våra öron, därför att de gå för djupt ned
i basen eller för högt upp i diskanten, likaväl finns
det etervågor, som våra ögon inte kunna se, och som
ingatandfat av vara sinnen heller kunna förminima
Bland dem har människan emellertid lyckats komma
bl enfartöpa spåren, nämligen de elektromagne-
tiska: Det är de si k. radiovågorna. Och människan
har inte bara kommit dem på spåren. Hon har helt
djärvt börjat försätta etern i dylika svängningar och
använda sig av dessa för att sända budskap jorden
runt.
Tal, inför vilka tanken hissnar.
Vi kunna ju tycka, att ljudet går fort fram. Men
i förhållande till etervågorna krypa ljudvågorna —
med förlov sagt — som en snigel. Ljudet går futtiga
330 meter i sekunden, ljuset och radiovågorna fräsa
iväg med en fart på 30,000 mil i sekunden.
Vi.-ha hört historien om skolpojken — han hette
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
