Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
ifrån att på fördrag kunna grundas, tvertom sjelft ligger
allt fördrag till grund och är dess första vilkor.
Hvar och en ser, att skilnaden emellan dessa begge
åsigter är hufvudsaklig, ja att de äro hvarannan motsatta.
–Men det hela är ju blott en skolstrid, hvars
spetsfundigheter på det allmänna lefvernet väl aldrig haft eller
kunnat få något inflytande? — torde mer än en läsare
säga. — Liksom ej skolstriderna af ålder och i sednare
tider allt mera, så vida de nemligen blifvit förda
angående menniskans vigtigaste angelägenheter, äfven haft det
vigtigaste inflytande! Skolan (jag menar uppfostran
genom vetenskap och konst i allmänhet) har äfven alltid
varit Mensklighetens skola, den öfningsplats, der alla de
frågor, som, sedermera utgångna i det stora, praktiska
lifvet, oftast haft allt för stora verkningar, först blifvit
väckta, behandlade och till hela sin vigt erkända.
Filosofiens historia är i synnerhet i detta afseende en
profetisk historia. Hvad sedermera händer i verlden har alltid
i den händt förr. Ingen förändring i den sednare har
varit utan det märkligaste inflytande på den förra. Man
kan säga, att de största revolutioner först timat inom
ett enda hufvud. Ej såsom detta hufvud vore sjelfva
den verkande orsaken, — denna ligger i sådana fall alltid
uppöfver all enskild förmåga och förtjenst — utan emedan
just i detta tidens eller framtidens anda kraftigast verkar
och först säger sitt eget namn. Ett sådant hufvud föder
en tanke, — eller rättare: ger blott ordet åt hvad många
redan dunkelt anande tänkt, och hvarigenom de på en
gång tänka det klarare, — tanken öfvergår till ett
allmänt tänkesätt och bringar med detsamma ej blott
tusende hufvuden, utan äfven tusende armar och ben i
rörelse; utan att ofta i tidens framfart de förra (eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
