Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
kunde således ej heller till lif eller lem lagligen dömmas,
utan att först ha förverkat sin egenskap af fri man, eller,
som var detsamma, sin ära8. Var således all dom
emellan fria förlikning, — (och den var det så mycket säkrare,
som det stod parterna fritt, om ej domen förlikte dem,
att i ärlig fejd afgöra sin strid) — så var ej heller
konungs dom något annat. Konungen var den högste
for-likaren, och dömde äfven den frie, ej utan hans likar;
ty all dom skedde med folket, eller, som är detsamma,
med nämnd. — I krig var konungen anförare, dock följde
honom ej folket ovilkorligen i något annat, än det sjelft
varit med om att besluta, eller fienden i landet gjorde
nödvändigt9. Allt annat krig var ej nationalkrig, utan
fejd, som det ock stod konungen fritt att utföra med
sina män, d. ä. de som voro honom med särskild
tro-skap förpligtade (fideles) eller för tillfället förbundo sig
med honom10. Ty ingen fri, om äfven under konung,
var konungens man, utan sin egen. För att heta det
förra fordrades en särskild förbindelse.
Denna förbindelse berodde åter på en för furstarne
personlig företrädesrätt, vigtigare för deras makt, än de,
såsom vi sett, högst inskränkta rättigheter regeringen gaf:
rätten nemligen att i sitt följe och i sin tjenst upptaga
fria män, utan att för de sednare detta beroende var
förnedrande " eller förknippadt med frihetens förlust eller
minskning, hvilket eljest i allmänna meningen åtföljde all
afhängighet af en annan. Ty fri hette endast den, som i
allo var sin egen, eller, såsom de gamle sig uttryckte: en
man för sig. Allmänna tänkesättet hade för konungatjenst
gjort ett undantag, dock ursprungligen endast så vida
denna tjenst var krigstjenst; emedan kriget var
uteslutande de fries handtverk, liksom äfven konungarnes äro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
