- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Första bandet /
67

Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

G7

Fullständigt kunna de ej här betraktas, förr än vi i
följden af denna afhandling undersöka kyrkans förhållande
till det verldsliga samhället. Så mycket är på förhand
klart, att den strid vi nämnt, och hvars förnämsta
yttringar vi nyligen följt, till sin grund var en strid mellan
feodal-principen i samhället och den republikanska. I
Medeltidens sista period steg slutligen den deraf verkade
förvirringen så högt, att den nära hotade med en upplösning
af alla samfundsband. Men tillika äro ur ingen strid
större krafter framgångna än ur denna. Eller känner
historien, så långt hennes blick når, något rikare tidehvarf
i detta afseende, än det som slutar Medeltiden och
börjar nyare historien, oförgängligt genom menniskosnillets
största upptäckter, å hafven, himlarne, i djupet och mest
inom sig sjelf, i tankens omätliga rike? Dristigt kan man
säga, historien har ej ett annat tidehvarf att anföra —
vet ej att nämna dess like. Alla dessa odödliga
upptäckter, all denna snillets kraft och lysande verksamhet står
åter i närmaste gemenskap med den stora samhällsstrid
vi omtalt, isynnerhet med tredje ståndets och borgerliga
frihetens uppkomst, hvilket för hvarje särskildt fall lätt
skulle bevisas, om det ej nu ledde oss för långt ifrån
vårt ämne. Striden slutades, sedan parterna tillräckligen
försvagat hvarandra, med att på bägges bekostnad lägga
en vida större makt i konungarnes hand. Med denna
utvidgade konungamakt, som på en gång gaf de Europeiska
staterna enhet inom sig och mer sammanhang sinsemellan,
begynner nyare historien. Att likväl konungamakten, i
och för sig sjelf, ej kunde ge den erforderliga enheten,
att den mera hade nedtvingat, än med hvarannan sämjat
de i samhället anmärkta motsatserna, det har erfarenheten
bestyrkt. Vårt föremål i det följande skall derföre blifva,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:58:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-1/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free