- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Första bandet /
68

Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

först: att i korthet visa, huru, under hvilka
omständigheter och genom hvilka medel konungarne framgingo till
sitt syfte, att bringa staten till enhet i en endas hand,
samt huru de bägge motsatta samhällsprinciperna till denna
yttre enhet sig förhållit; — sedermera: att undersöka,
huruvida en innerlig, verklig förening af motsatserna är
möjlig, om historia och theori angående denna förening
ega några läror att ge, och hvilka dessa läror äro.

Det är uppkomsten af det Konungsliga Enväldet, som
vi nu vilje betrakta.

Feodalismen, ehuru utgången ur en familjemakt,
kände dock intet oinskränkt välde, hvilket i allmänhet för
hela Medeltidens författning var främmande. Inom
feodalismen kunde ett sådant ej uppkomma; dels emedan det
hushåll, hvarur den utvecklade sig, var ett krigiskt
ko-nunga-hushåll af fria männer, hvilkas ära ej tålde
förnedring och förtryck; dels emedan alla
underdånighetsförhållanden inom systemet förentes med egendom (län)
och blefvo ärftliga, samt derigenom fingo en säkerhet och
fasthet, som satte dem öfver en herres enskilda godtycke.
Också är det tillräckligt bekant, huru litet gynnande
denna författning var för konungamakten. Men detsamma
gällde om vasallernas egen öfver deras undergifne, så
långt som i denna kedja af underdånigheter krigisk ära
och ärftlig egendom bibehöll sig, det vill säga, inom hela
systemet i inskränktare mening. Ty allt, hvad som ej
var krigare och på ett eller annat sätt belänadt, låg
egentligen utom det. Utom denna gräns återstår således, som
det synes, blott ett oinskränkt husfaderligt välde öfver
dem, som sjelfve till sina personer voro ärftlig egendom
och tillika uteslötos från vapnens kamratskap och ära,
nemligen de lifegne. Men först är det oriktigt, att äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:58:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-1/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free