- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Första bandet /
146

Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•146

statslärans oupplösliga svårigheter. Att åter Locke
befinner sig på denna grund, är klart af hela hans philosophis
karakter, som nödvändigt skulle leda honom (ehuru hans
ädla praktiska lif ingalunda var inrättadt efter dessa
grundsatser), att hos staten, såsom hos menniskan, öfverse och
förneka det innerliga och ursprungliga; hvarföre den också
för honom endast är en yttre, isynnerhet till egendomens
säkerhet gjord inrättning, utgången genom fördrag ur ett
abstrakt naturtillstånd, hvilket han antager lika med
Hob-bes, ehuru olika beskrifver. Detta är ytterligare klart
genom följderna af hans lära. — Hvad var det politiska
hufvudfel, som efter Generalstaternas sammankallande, i
stället för omskapandet af den godtyckliga makten i en
laglig och införandet af en fri författning, redan genom
första konstitutionen störtade Frankrike in i revolutionens
hvirfvel, och med hvarje följande konstitution dref det
allt längre fram på samma bana, tills det revolutionära
kretsloppet var fullbordadt? Var det ej framför allt det
blott bokstafliga, mekaniska begreppet om den lagstiftande
och utöfvande maktens nödvändiga söndring, som gjorde,
att man trodde sig ej nog strängt kunna uppdraga bägges
gränser för att få hvardera ren, så att de
konstitutionella paragraferna egentligen föreställa skildtvakter
emellan tvänne fiendtliga makter? Också förhöllo sig dessa
bägge abstrakta, från sin enhet lösryckta makter till
hvarandra såsom fiender; och den lagstiftande makten
förstörde den exekutiva (hvilket var republiken), för att
sedan i sin ordning af denna bli undertryckt och
uppslukad (hvilket var kejsardömet). Och kan man neka, att
ej dessa grundsatser voro konseqvent utvecklade ur
Loc-kes theori; liksom den Fransyska materialismen i
allmänhet blott var ett utbildande af den Lockiska philosophien?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:58:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-1/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free