Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Första föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•182
att vi sakna förmågan dertill; men äfven om vi den egde,
skulle vi ha stora betänkligheter vid att så fatta vårt ämne.
Akademierna stå på spetsen af läroverket. Att
betrakta de akademiska studierna så, som vi oss det
föresätta, är att se läroverksfrågans gång genom den
Euro-ropeiska bildningen. Det är vid betraktelsen af denna
gång, som man måste göra sig den frågan: kan
läroverket i sin utveckling isoleradt betraktas? eger det alla sina
förutsättningar endast inom sig sjelf? låter det endast ur
sitt eget begrepp konstruera sig? — Det är omöjligt att
besvara dessa frågor med ja. Läroverket är ej ett sådant
helt för sig, att det ej skulle vara underkastadt
mångfaldiga inflytelser af det större hela, till hvilket det hör. —
af samhället sjelft och dess beskaffenhet. Så har det i
sjelfva verket äfven alltid blifvit betraktadt. Det kan, till
exempel, ej vara någon obekant, i hvilket nära samman»
hang man satt det med kyrkan. Och kan detta
sammanhang i sjelfva verket någonsin upphöra, dé kyrkan äfven
är en läroanstalt, och är det i de på en gång högsta och
angelägnaste ämnen? Ur en vidsträcktare synpunkt, kan
läroverket någonsin lösryckas från sitt sammanhang med
staten? Eller skall ej den sednares beskaffenhet
nödvändigt inverka på det förra? Huru skolkammaren, huru
lärosalen kommer att se ut i statsbyggnaden, det beror
på denna byggnads plan och proportioner. Ändras dessa,
sker reparation, sker nybyggnad, kunna dessa väl lemna
skolkammaren och lärosalen orörda? I sjelfva verket äro
sådana inflytelser för läroverket så litet främmande, att de
höra till dess begrepp. Non scholæ sed vitæ discimus,
sade de gamle. Det heter så än i dag. Vi lära, men
för lifvet, och läroverket är den ort, der man måste
emottaga läran för lifvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
