Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Första föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•187
Vi äro vid den tidpunkt, då med slocknandet af den
gemensamma religiösa enthusiasm, som under
korstågsperioden förbundit sinnena, stånden emot slutet af denna
period slöto sig bestämdare tillsammans, hvart för sig
och emot hvarandra. Det är epoken för universiteternas
stiftelse, som börjar med sednare hälften af 1100-talet
och fortgår genom de följande seklerna, tills reformationen
gaf dem en ny riktning. Till en början var det den
andeliga lärdomen, som slöt sig inom sig sjelf, i motsats
mot den verldsliga bildningen. Derföre uteslöt hon denna,
som likväl kom in på eget sätt. Det andeliga ståndet
hade från början uteslutande varit det lärda. Men det
lärda ståndet begynte sjelft dela sig och få verldsliga
beståndsdelar. Juristerna, från början sjelfva utgångna ur
theologiska skolor, trädde ut ur dessa, med Romerska
lagens upplifvade studium i 12:te seklet, och förfäktade
andra intressen än de andeliga. t. ex. kejsaremakten emot
påfvarne. A andra sidan hade medicinen genom
gemenskapen med Araberna fått nytt lif. Man fick, till de
gamla theologiska skolorna, äfven juridiska, såsom i
Bologna, medicinska, såsom i Salerno. Slutligen måste
theo-logerna tåla jurister och medici bredvid sig i samma
läroanstalt. Men de tågade in i den allmänna lärda
korporationen, som nu tog namn af universitetet, såsom
redan bildade egna korporationer. Det var fakulteternas
upprinnelse: den theologiska, den juridiska, den
medicinska. Hvad i dessa ej ingick af denna tidens
skolstudier — grammatik, rhetorik, logik m. m. (de så
kallade artes liberales) — blef så kallad filosofisk fakultet,
ifrån början lika obestämd som den än i dag är. Sådant
var universitets-korporationernas ursprung vid samma tid,
då de öfriga Medeltidens stora korporationer slöto sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
