Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Första föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•188
tillsammans. De erkändes af staten, och såsom en stat i
staten, med egen jurisdiktion och i flera afseenden egen
lagstiftning. Staten privilegierade dem, men bekostade
dem ej i början. Läraren lefde på sin förtjenst, på sitt
arbete, på tilloppet af lärlingar till hans verkstad, på
af-sättligheten af sin lärda vara, såsom skråmästaren af sin
handtering. Småningom ändrade sig detta. Staten begynte
besolda, och fordrade deremot tjenst och lydnad. Men
dermed gick långsamt, och universiteterna voro länge ett
slags lärda republiker för sig, temligen oroliga, trotsande
och ofta politiskt vigtiga. Deras uppkomst just på
grän-sorna af den andeliga och verldsliga makten gynnade länge
deras oafhängighet. Förstarne sökte väl genom privilegier
och förmåner draga dem i sitt intresse. Men
ursprungligen och under hela Medeltiden intill reformationen stodo
universiteterna under kyrkan, såsom högsta auktoritet, —
voro och ansågos vara andeliga stiftelser. De
emancipera-des i samma mån som den verldsliga makten, men föllo
med det samma också under denna, ehuru med
bibehållande till en stor del af sina gamla former. Ännu länge
efteråt var det grundsats, att all vetenskap skulle tjena
kyrkan, och stod i beroende af henne. Så filosofien i
skolastiken, så de öfriga vetenskaperna; hvilka åtminstone
måste akta sig för kollisioner med kyrkan. Kyrkans språk,
Latinet, var och blef derföre uteslutande det lärda, det
akademiska språket. Allt som ej egnade sig till Latinsk
behandling var från undervisningen uteslutet. Detta blef
äfven länge fallet efter reformationen, som slöt ett nytt
förbund med den klassiska litteraturen, hvilken nyss förut
i Italien firade sin uppståndelse. Oaktadt detta nya både
religiösa och klassiska lif, måste likväl universiteterna
utelemna mycket, som i den allmänna bildningen blef allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
