Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Första föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•189
mera betydande. Amerikas upptäckt, sjövägen till
Indien, Copernici system i astronomien öppnade utsigter
både öfver jorden och verlden, som gingo långt bortom
den traditionella lärdomens skolastiska horisont. Den
moderna naturvetenskapen föddes och fann sent och
mot-sträfvigt inträde i universitets-lärosalarne. Baco fann redan
en ny organisation af hela det vetenskapliga väsendet
nödvändig. Hvad som ej fick plats eller med möda plats i
universiteterna organiserade sig sedermera för sig, i de
mest på de fysikaliska och mathematiska studierna baserade
vetenskaps-akademierna. Snart åtföljdes dessa eller
före-gingos till en del af de vittra akademierna, som också
kultiverade trakter, hvilka universitets-bildningen ej brytt
sig om, nemligen national-litteraturen, ehuru med afseende
på de gamles mönster. Så bildades nya utgångspunkter
för både den vetenskapliga och vittra bildningen, ifrån
hvilka denna spridde sig, och slutligen äfven gjort
litteraturen i det hela till en makt, som återverkar på
akademierna och hotar att öfverflygla dem.
Yi ha härmed uppfattat vårt ämne under, de första
allmänna synpunkter. Vi ha sökt fästa det vid det stora
samhällslifvets egen utveckling. Vi skola närmare bestämma
det genom en blick på de akademiska studiernas historia
i och för sig sjelf. Vi ha sett, att de ej kunna
betraktas utan i sitt sammanhang med stat och kyrka. Vi ha
äfven antydt, att de akademiska studiernas historia tillika
är läroverkets i det hela, och utvisar dess gång och
ka-rakter. Universitetet kan ej fattas utan i sitt förhållande
till skolan, både sådan denna fanns före universiteternas
uppkomst och blifvit efter dem. Vi skola se, att hela
samhällslifvets förändrade inflytelse äfven sträcker sig till
denna och derigenom gör nya fordringar på universitetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
