Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Sextonde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•330
af påfvar, kejsare och konungar privilegierade, bibehöllo
de en stor frihet eller rättare ett stort sjelfsvåld inom
sig, emedan de voro placerade liksom på gränsorna af
den andeliga och verldsliga makten, som bägge sökte
tillegna sig dem. Vi ha sett, huru nära det lyckades
kyrkan att införlifva dem med sig, och huru icke dess
mindre reformationen till en stor del från dem utgick.
En gång stadgad, gjorde reformationen på dem
andra och nya fordringar. De skulle ej mer vara stater i
staten. De skulle tjena det gemensamma samhället. På
theologien lades visserligen ännu högsta vigten. Det var
i den stridande protestantiska kyrkans dagar. Dogmerna
voro en allmän angelägenhet. Theologer suto i furstarnes
råd. All lärdom skulle förnämligast försvara religionens
sak. Men staten fordrade för sin tjenst ej blott andelig,
utan äfven verldslig lärdom, och efter reformationen
ställes denna fordran allmänneligen till universiteterna och
läroverken. Vårt eget läroverk kan derpå tjena till
exempel *.
* Slutet af denna och hela den följande föreläsningen, som
omfattade Svenska läroverkets historia, har man här uteslutit, emedan
innehållet finnes i Litteraturbladet. De sista föreläsningarnes
numrering är i följd deraf förändrad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
