Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Sjuttonde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•331
sjuttonde föreläsningen,
Vi ha sednast uppehållit oss vid den verkan, som
reformationen öfvade på läroverket. Vi ha förnämligast
betraktat dessa verkningar ur en politisk synpunkt och
med afseende på de nya fordringar, som staten, det
verldsliga samhället stälde på det hittills mera uteslutande
kyrkan tillhöriga läroverket. Vi ha sett, huru dessa det
verldsliga samhällets fordringar allt mera vidgat sig, tills
läroverket slutligen blifvit en hela samhällets gemensamma
angelägenhet. Andra verkningar, dermed samtidiga,
återstå att betrakta: förändringar, som utgingo dels ur
vetenskapernas eget. dels ur allmänna bildningens skick i den
tid, som grundade en ny tingens ordning i Europa.
Reformationen är blott ett af denna stora epoks
fenomener, men långt ifrån det enda. Den innefattade
närmast en förändring i tro, men denna var tillika en
förändring i vetande. All annan auktoritet, än det
gudomliga ordets egen, hade reformationen förkastat. Men var
väl ens denna auktoritet dermed fullt försäkrad? —
Menniskan hade en gång ställt sig granskande, dömande,
urskiljande emot den. Hon hade företagit sig att granska
och skilja det äkta och oäkta i den kyrkans tradition, pä
hvilken ytterst äfven de Heliga Skrifternas autenticitet
hvilar. Måste ej förnuftet, en gång insatt i sitt
domarekall, slutligen ock inom sig sjelft söka tillfredsställa
grunderna för sin öfvertygelse? Och hur skulle man komma
till förnuftig visshet, om ej genom tviflet? Så frågade
först Cartesius, och med honom föddes den moderna
filosofien, ej direkt ur reformationen, men visserligen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
