Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Marcus Tullius Cicero. Tal vid akademiska rektoratets nedläggande den 13 December 1836
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-186
römdaste orationer hans bref; om man kan lämpa det
förstnämnda uttrycket på dessa beundransvärda ögonblickets
alster, som tillika yppa oss den hemlighet, att Cicero
såsom ögonblicklig talare utan tvifvel varit större, än
efterverlden af hans skrifna, utarbetade tal kan dömma; så
konstrika, så förträffliga dessa än äro.
Huru gerna följer man honom ej i dessa bref, i
synnerhet på hans landtliga utflygter, då alla sång-gudinnor
tyckas hviska till honom, att han egentligen hör dem till!
»Här», utbrister han, »är min enda politik att hata de
elaka, och äfven det utan galla» \ Han öfverlemnar sig
med förtjusning åt lugnet. Han sitter på stranden och
läser, och räknar emellanåt vågorna \ Då afskyr han
Rom, då afundas han ej Crassus, då bedömmer han
såsom från en himmelsklar höjd det förvirrade skådespelet af
intrigerna i Rom och dess verkande männer, t. ex. denne
Pompejus, hvars närvaro underkufvar honom och gör
honom till smickrare. »Hvad angår allt detta mig?» säger
han; »jag vill aflägsna det ifrån mig och med all min själ
och min håg filosofera. Ja, det är min föresats. Jag
hade velat det från början. Men nu, då jag erfarit
tomheten af det som jag ansett så förträffligt, tänker jag
umgås med alla sång-gudinnorna»4. Emellanåt utropar han:
1 Neque aliud jam noXnevo^iai nisi odisse improbos, et id ipsum
sine stomacho. Ad Atticumt Jib. II: 6.
4 Aut libris me delecto, quorum habeo Antii feslivam copiam, ant
fluctus numero. Ibid.
• Sed quid ego hæc, quæ cupio deponere, et toto animo atquecura
(pii.OOO(pe~iv1 Sic, inquam, in animo est. Veilem ab initio. Nunc
vero quoniam, quæ putavi esse præciara, expertus sum, quam
essent inania, cum omnibus Musis rationem habcre cogito. Ad
Atlic., lib. II: 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
