Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Walter Scott. Recension af Memoirs of the life of Sir W. Scott, Bart. Edinburgh, London, 1837, 1838. VII vol. 8:o. 1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-196
Tweeds och Teviots stränder, om hvilken det med skäl
blifvit sagdt, att hvarje fält der förer minnet af ett slag
och hvarje bäck af en sång, och om hvilken med lika
skäl kan sägas, att både skalden och hans poesi der växte.
Vid Smailholms borgruin, på höjden af de klippor, som
öfverhängde hans farfars lilla hus, fästade han äfven
sedermera sin herrliga ballad Midsommarsaftonen (the Eve
of S. John). I denna nejd, med samlingen af hvars
folksånger och sagor han sedermera först gjorde sig bekant,
har han äfven såsom man framlefvat sina angenämaste
dagar. I detta granskap låg Ashestiel, länge hans landtliga
boning; här det genom honom namnkunniga Abbotsford,
der han blef rik och bygde sig fattig; här de
majestätiska ruinerna af Melrose’s kloster, som han i sång och
saga så ofta firat.
Jemte de gamla balladerna blef Pope’s öfversättning
af Homerus hans första poetiska läsning; men den af
moderna skalder, som genom sin episka natur är kanske
närmast beslägtad med skaldernas fader, lärde aldrig läsa denne
på Grekiska, och blef heller aldrig någon klassisk kännare
af Latinska språket, i hvilket stycken af Lucanus och
Claudianus, medeltids-krönikor och gamla katholska
kyrkohymner sägas ha intresserat honom mer än både
Horatius och Virgilius. Han skulle likväl blifva hvad man
kallar klassiskt bildad, i Edinburghs storskola, der han
en rund tid gick och der besagda språk såsom vanligt
voro hufvudsaken. Men utslaget blef det vi nämnt; man
vet ej, om genom lärjungens eller methodens eller lärarnes
fel. Visst är, att de sednare ej synas anat att de hade
ett stort och oupptäckt snille under sina händer.
Deremot var den unge Walter Scott väl bekant ibland sina
kamrater, ej blott för den raskaste pilt oaktadt sin lam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>