Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äreminne öfver Georg Stjernhjelm, uppläst i Svenska Akademien den 20 December 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-239
betydelse. Felen och förtjensterna äro hos honom säsom
språk- och häfdaforskare ungefär desamma. Hans skrifter
i dessa ämnen kunna här lika litet som hans arbeten i
den tidens lagkommissioner blifva föremål för en
utförligare betraktelse. Men hvad han var såsom naturforskare
och filosof måste vi åtminstone med korta drag antyda,
innan vi framställa honom såsom skald.
Stjernhjelm tillhörde Baco de Verulams
tidehvarf. Jag vet ej med visshet, om han var personligen
bekant med detta stora snille, som lefde ännu då
Stjernhjelm besökte England. Visst är, att vid stiftandet af
det Engelska vetenskaps-sällskapet, som af Baco hade
först blifvit föranledt, blef Stjernhjelm den förste
Svenske ledamot af detta berömda samfund, hvars syfte var
att på erfarenhet af rön grunda naturens kännedom. S tj e r
n-hjelm var, om ej en mästare, likväl en tidig lärjunge i
denna skola, en alltför tidig för Sverige, ty hans rön
med det här förut osedda mikroskopet ådrogo honom
beskyllningar att vara trollkarl och gudsförnekare, så att
ban offentligen måste försvara sig mot sådana
beskyllningar. Denna vetenskapernas nya riktning innebär tillika
deras praktiska användbarhet; och äfven i denna har
Stjernhjelm i Sverige gjort epok. För att göra slut
på mångfalden och osäkerheten i rikets mått, mål och
vigt, hvilka hade föranledt mer än hundra-åriga klagomål,
uppdrog regeringen åt Stjernhjelm på hans ålders
dagar att ordna denna stora angelägenhet. Här, såsom
öfverallt, visade sig hans sjelfständiga tankestyrka. Hans
föresats att grunda Svenskt mått, mål och vigt på en i
naturen oföränderlig kropps specifika tyngd var lika sinnrik
som hos oss ny; ehuru han misstog sig i tillämpningen,
hvilket åter var en följd af sjelfva problemets ofullständiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
