Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äreminne öfver Georg Stjernhjelm, uppläst i Svenska Akademien den 20 December 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-240
uppfattning. Stjernhjelms system för mått, mål och
vigt blef emellertid öfver ett halft sekel i riket det
gällande. De dernäst följande förbättringar häruti voro nära
samtidiga med stiftelsen af kongl, vetenskaps-akademien,
hvilken likväl ända till våra dagar ej haft den
tillfredsställelsen att se ett nu mera längesedan uppgjordt och på
vetenskapliga grunder fotadt system äfven träda i
verkställighet.
Det Svenska snillet har på naturforskningens fält
flätat sin rikaste krans. Tid efter annan har det likväl
fattats af en oemotståndlig längtan att tränga in i det
innersta af naturens tempel och vinna en blick af det
väsende, hvars slöja ingen dödlig upplyftat. Det må vara
vett eller förvett, visst är, att i vår nord, der de i sjelfva
naturen blottade motsatser kanske snarast locka åt djupet,
försöket mer än en gång skett med en förmätenhet, som
man ej vet om man skall tadla eller beundra. Med ett
ord, det Svenska snillet har äfven ett svärmiskt drag, ett
drag af mystik och djupsinne, af naturfilosofi eller
naturpoesi, som är urgammalt, Odiniskt, och mer än en gång
på ett sällsamt sätt uppenbarat sig till verldens förvåning.
Stjernhjelm är en af de poetiska gestalter, som märkas
af detta drag. Den som betraktar hans bild, skall
kanhända se det skrifvet på hans panna. Den som studerar
honom såsom filosof, söker åtminstone i hans yttre något
uttryck af detta långvariga, inom sig slutna själsarbete
med de högsta ämnen för mensklig kunskap, hvars qval
och sällheter, hvars mödor och belöningar Stjernhjelm
så ofta i sin enslighet anförtrodde åt papperet. Vi kunna
här ej vidare karakterisera denna filosofi, med hvilken
Stjernhjelm umgicks såsom med sin själs
älskarinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
