Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Personalier, upplästa vid högstsalig Hans Maj:t konung Carl XIV Johans begrafning i Riddarholmskyrkan den 26 April 1844
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-272
prinsen. Grefve Rosen återförde bägges svar, kejsarens
samtycke och prinsens emottagande af valet.
Detta val var af kejsaren hvarken utverkadt eller ens
gynnadt. Han har sjelf erkänt detta, erkänt att valet för
honom i mer än ett afseende ej var utan faror och att
det kostade honom en uppoffring att bifalla det.
Napoleon gjorde denna uppoffring åt en princip. Ett folk
hade kallat en hjelte till sin thron. Det var genom
folkets val som han sjelf bar sin krona. Till prinsen sade
han: »ni blir ej lycklig. Svenskarne fordra mer än en
dödlig kan gifva dem». — Frikännelsen från den
trohetsed, prinsen svurit såsom Frankrikes vasall och undersåte,
dröjde; och kejsaren förklarade slutligen, att, enligt ett
särskildt beslut af hans stats-råd, denna akt ej kunde
utfärdas, innan prinsen undertecknat en förbindelse att aldrig
mot Frankrike bära vapen. Carl Johan svarade med
liflighet: »det kan ej vara Eders Maj:t sjelf, som vill ålägga
mig ett sådant vilkor. Om Eders Maj:t fortfar att yrka
det, så fordrar min pligt och min heder, att jag genast
afsäger mig det val, som Eders Maj:t gillat och jag
emottagit». Napoleon, efter någon stunds tystnad, fästade
på prinsen en djup blick och sade: »nåväl, res! må
våra öden uppfyllas!» Kejsaren upprepade ännu en gång
med högre röst dessa ord. Han vände derefter talet
på kontinental-systemet och Sveriges skyldighet att
underkasta sig det. Prinsen svarade: »jag känner ej ännu hvad
som föregår i mitt nya fädernesland; jag anhåller, att Eders
Maj:t ville lemna mig någon tid för att kunna sjelf dömma
om Svenskarnes tankar och om Sveriges sanna intressen».
— »Huru lång tid behöfver ni?» — »Till Maj månad», blef
svaret. — »Jag medger detta uppskof; men då förklaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
