- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Tredje bandet /
14

Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen. Utdrag ur bref och dagböcker - Den 1 Febr. 1834

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14.

snarare än att tränga mig fram, har för lifvet blifvit qvar
af denna, sedermera mildrade känsla. Eger jag någon
sjelfständighet, så är den långsamt och dyrt förvärfvad;
och skall jag dömma af den tid, som det kostat mig att
få någon reda på deras sammanhang och medelpunkt, så
sträcka sig mitt väsendes trådar vidt. Jag har blottat det
innersta af en sinnes-stämning, som följde mig under flera
år, åt ingen förtrodd, och i ensamma stunder gränsade
till förtviflan.

Deri ligger ock den oemotståndliga dragningskraft,
som filosofien på mig utöfvat. Henne endast har jag
studerat af behof; allt annat af föresats eller nöje. Kants,
Fichtes, Schellings skrifter ha under åratal ej kommit
af mitt bord; hvarom deras utslitna ryggar i min bokhylla
ännu vittna. Om min gång i filosofien kan jag endast
säga, att den varit motsatsen af den mellerstes. Jag har
öfverallt måst begynna med ett icke-jag, för att komma
till ett jag, — och detta är ej det första, utan det sista,
hvartill jag kommit. Jag vill ej derföre säga, att jag
upp-bygt det af främmande materialier med Locke och
Con-dillac, hvilka ofta varit mina följeslagare i gröngräset
(ty de äro för torra att njutas utan frisk luft). — Att
filosofera är för öfrigt konsten att drifva schakt och gräfva.
Så fordras guldet upp emot solens blick. Men sol skall
der vara, för att det skall lysa. Menniskan är öga, icke sol.

Under hela denna tid var jag fullkomligt ofruktbar,
och på sång-gudinnornas gunst var icke att tänka.
Lagerkransen, hvilken jag vederbörligen erhöll såsom magister,
föreföll mig såsom en grym ironi. Grep jag till pennan,
så korsade sig för mig alla möjliga manér och stilar, ur
förrådet af en vidsträckt läsning. Drager jag facit af denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:58:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-3/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free