Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betraktelser i afseende på de nordiska mythernas användande i skön konst. 1817
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399
möjligt, till sjelfva sitt ursprung, för att derifrån med
blicken följa utvecklandet af de naturliga anlag, på hvilka
endast, och ej på främmande grundval, ett nytt tillstånd
med säkerhet kan byggas. Så vinna deras gamla och äfven
äldsta minnen nödvändigt en ny betydelse. Så är första
ögonblicket af ett åter inträdande lugn öfverallt tidpunkten
för en stor historisk repetition, och denna sjelf en
handling, hvarigenom folken, efter en lycka och olycka som
bägge hotat med upplösning af alla samfundsband, söka i
full kraft återställa sitt störda och afbrutna
national-medve-tande. — Att vid denna inventering, som vid all annan,
jemte det goda och brukbara äfven en hop gammalt skräp
kommer i dagen, det är nödvändigt och skämmer icke
saken. Ty ett annat är att taga kännedom af alla sina
tillgångar, och ett annat att ordna dem. Och med det
första äro vi till en början alla sysselsatta.
Detta tidens återgående till sig sjelf, denna folkslagens
riktning på det egna och nationella, yttrar sig äfven i
allmänhet genom det mer än någonsin lifliga intresset — ej
egentligen för det gamla — men väl för det ursprungliga
i alla saker, och detta drag är äfven det mest utmärkande
i all nyare vetenskap och konst. I den period, som
närmast föregick de sista stora hvälfningar, då alla gamla band
i allmänhet lossades, gjorde sig äfven vitterheten ledig från
en trångbröstad myndighets lindor och njöt sin frihet., ej
utan Öfvermod. Man hyllade ej blott sjelf det originella
framför allt, och sökte det i egna arbeten; man helsade
det äfven med förtjusning hvar det spordes, i alla tider,
hos alla folk, i alla slag af snille-verk. Med hvilken
hänryckning emottogs ej t. ex. Ossian i hela Europa! Det
var som om de skära, fast dystra och enformiga tonerna
från denna det svårmodiga Nordens eolsharpa, åter hörda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
