Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
en behaglig och slipad yta utmärker hvad man, synnerligen
i hierarkiens hemland, ansåg för höjden, men i sjelfva verket
var upplösningen och slutet af medeltidens bildning. Otron
är tecknet på hvarje sådan öfvergångs-epok; och ingen otro
finns som ej är otro på sanningens egen existens. Liksom
sannfärdigheten inför Gud och menniskor är en rot till alla
dygder, så är ock tron på sanningen roten till allt verkligen
vetenskapligt sträfvande; och aH kunskapsväxt som saknar
saften af denna tro, om äfven utvärtes prunkande, är innerligt
sjuk till döden. »Vi vilje återgå till Guds ord, som är
sanning», var reformationens härskri. Men äfven inom detta
helgade område skulle mångfaldiga differenser, och ur dessa
vår tids nya indifferentism utveckla sig. Redan hvarje ord
är både bokstaf och anda; och andan — för att nyttja
ett bibliskt uttryck — »gifves ej efter mått», således ej
heller efter bokstafvens. Andan har intet annat mått sig
föresatt än sin egen tillfredsställelse i Gud, der en sådan
endast kan vinnas, och hvilken också ensamt är sarming
i högsta bemärkelse; och dertill har den Guds ord åt sig
uttaladt i alla Guds verk, i naturens som i nådens riken.
Bort derföre med den falska lära, — mer en förderfvad
filosofi än theologi, ehuru den uppträder med den sednares
anspråk, — som borttager sanningen ur hennes rum i verlden
och, i fråga om högre och gudomliga ting (liksom slutligen
några andra lönade mödan att veta), så begrafver henne i
tron, som vore hon för vetandet förseglad! Det finnes ingen
•tro (utom den lata och lögnaktiga) som sjelf icke är vetandets
instinkt och vill bli ännu mera. All annan, som finner sin
säkerhet ej blott i afsöndring utan äfven fiendtlighet mot
vetandet, är så mycket sämre än förtviflan, som denna
åtminstone känner sitt eget elände.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
