Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar på Svenska Akademiens prisfråga år 1810: Hvilka fördelar kunna vid menniskors moraliska uppfostran dragas af deras inbillningsgåfva m. m.?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af poesien skulle snarare komma till enighet med sig sjelft
än i andra ämnen, som hon genom sin omfattning hör till
de mångtydigaste föremål och ligger på ett fält hvars
oändlighet tyckes gäcka all förståndets mätning. Den korta
teckning af hennes sednare öden som vi utkastat
innefattar ej annat än förståndets olika försök att ställa den
sällsamma varelsen till reda och räkning och bestämma
hennes gränsor och föremål: ett företag som var så svårt just
derföre att hon är ett uttryck af det högsta i
menniskonaturen, att hon fattar och sätter i harmoni alla dess
förmögenheter, samt beständigt tyckes hela och återställa hvad
begreppet begynt med att söndra. Men man må vara
öfvertygad, att hvad det stränga begreppet förskyllat emot
henne skall det en gång godtgöra. Det söker i detta som
alla andra ämnen blott enighet med sig sjelft; ehuru det
måst begynna sitt företag med att söndra och urskilja.
Dess hela sträfvande tyckes i sjelfva verket syfta till
samma höjd der poesien sig alltid befunnit. Hvad henne
närmast angår, så skall en fullständig konstens filosofi, då
den en gång är funnen, undandraga henne ett främmande
begrepps egenmäktiga herravälde, och i stället för henne
uppgifva lagar som, emedan de äro naturens, med
detsamma äro hennes egna. Den skall ej derigenom kunna
ge poesien något nytt lif; men fördomar och hvarannan
motsägande fordringar skola ej mera förvirra konstnären.
Den skall i smakens reglor afsöndra det som är blott
tillfälligt från det nödvändiga, det som är mode från det som
är natur. Men skall den också derigenom stadga en
allmän smak? Ja, så vidt den beror på begreppets lagar.
Kanhända den ej beror helt och hållet derpå. Dessutom
är ju smaken just skickligheten att rätt tillämpa dessa
lagar? Denna kan ej gifvas genom regeln. Låtom oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
