Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar på Svenska Akademiens prisfråga år 1810: Hvilka fördelar kunna vid menniskors moraliska uppfostran dragas af deras inbillningsgåfva m. m.?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
någon förmögenhet. Har var föremålet oändligt,
gudomligt, och kunde således ej heller upptagas i begreppet,
som blott fattar det bestämda. För hvilken förmögenhet
fanns då föremålet för denna inre känsla, så att en tro
derpå blef möjlig: denna tro, för hvilken martyren leende
dog bland lågorna, riddaren offrade sitt lif, och
religionsläraren bland barbariska folkslag trotsade döden? Det fanns
blott för inbillningskraften: den enda förmåga som ej
skyg-ger tillbaka för det oändliga; och jag kan nu anse hennes
natur vara nog känd för att ej härigenom utsätta mig för
förebråelsen att vilja lägga föreställningen om det högsta
tanken hinner i en förmögenhet som vanligtvis anses för
blott diktande. Den första epoken var åter den då
menniskans sinliga och andeliga förmögenheter ännu ej tycktes
vara skilda åt, utan verkade gemensamt och som ett helt.
Den unga, bildrika tanken kunde då således ännu ana
gudomligheten i sjelfva naturen, liksom inom sinlighetens
område, och inbillningskraften lyckligast åstadkomma den
för begreppet ensamt ej förklarliga skapelse, hvarigenom den
ger det oändliga ett sinligt och synligt uttryck. Men detta
uttryck är ej annat än det sköna, och det sköna finns ej
för förståndet, utan för inbillnings-gåfvan; ty vore den ett
föremål för begreppet, så vore smaken blott kunskap, och
man skulle kunna bevisa att någonting är vackert, hvilket
är omöjligt. Denna bildning var de gamla folkslagens,
hos hvilka man äfven vet att de sköna konsterna
blomstrade i en förträfflighet som de sedermera aldrig
åter-hunnit. Vi hafva således i denna öfversigt funnit
inbillningskraftens inflytande på vetenskap, på religion och på skön
konst: just de tre synpunkter under hvilka vi nu skola
betrakta den i frågan om dess verkan på menniskans
moraliska uppfostran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
