- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Femte bandet /
31

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar på Svenska Akademiens prisfråga år 1810: Hvilka fördelar kunna vid menniskors moraliska uppfostran dragas af deras inbillningsgåfva m. m.?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

31

genom att hon uppgifvit allt anspråk på egen vilja. Huru
det således, i sträng mening, kunde finnas ett särskildt
slag af uppfostran under namn at moralisk, det kunna vi
åtminstone för det närvarande ej inse. Deremot, om man
skall bibehålla denna benämning, så tyckes det som om
all sund uppfostran i hela sin omfattning borde inbegripas
derunder. Den är konsten att undanrödja hindren för
menskliga förmögenheternas utveckling. Men just genom
dessa förmögenheters kraftiga och fulla utveckling blifva
de mot ändamålet svarande medel för den förmåga som
skall använda dem alla, just derigenom blifva de dugliga
redskap för viljan. För att kunnä sjelfständigt verka,
behöfver hon ledighet, kraft och en sammanstämmande
utbildning hos dem alla. Men öfverensstämmelsen kan blott
finnas der de alla äro verkligen utbildade. Hvilken vigtig
plats inbillningskraften intager bland dessa förmögenheter,
det hafva vi redan tillräckligt insett. Att en uppfostran
som ej allenast vårdslösade denna förmåga, utan kanske
tvärtom sökte binda, kufva och döda den, således på ett
eller annat sätt skulle förlama sjelfva viljan, det kunna vi
gissa. Att uppdaga dessa sätt, att uppspana denna
verkning i alla sina förderfliga följder, blir vårt föremål. Det
är derföre naturligt att vi komma att mer uppehålla oss
vid uppfostrans fel än dess dygder. En god
uppfostringslära är först och främst den som känner bristerna i en
elak; och i allmänhet, samt i synnerhet i uppfostrans
närvarande konstlade skick, kan den mindre vara en konst
som vet hvad man skall göra, än en konst som känner
hvad man bör underlåta.

I sin allmännaste bemärkelse är uppfostran lika
gammal med menskligheten sjelf. Det föregående slägtet
uppfostrar det uppväxande, lemnar det i arf sin upplysning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:59:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-5/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free