Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar på Svenska Akademiens prisfråga år 1810: Hvilka fördelar kunna vid menniskors moraliska uppfostran dragas af deras inbillningsgåfva m. m.?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
nytt och oförmodadt lemna innehafvaren, med all sin
lärdom, rådlös; hvarföre äfven ynglingen, då han kommer i
verksamhet, skyndar att förgäta dem och är glad att få
endast lita på sitt sunda förnuft, om något är honom
öfrigt. Denna upplysning, som genom ett konststycke af
theori ville gifva erfarenhet, sänkte sig således helt och
hållet på den väg som vi beskrifvit såsom de lägre
klassernas bana; men den blott missförstod och förvirrade den.
Derföre var äfven ett af dess mest älskade förslag, att
menskligheten en gång skulle hafva idel upplysta bönder
och handtverkare; men sjelf kände den ej ljusets källa.
Sådan är ej bildningens gång; det lär vetenskapen, det
ropar erfarenheten. Det är ljusets eviga natur att sprida
sig uppifrån. Det uppstiger ej ur jorden — det
strömmar från himmelen. Ville skaparen fördubbla fästets glans,
så framkallade han flera sjelf!ysande verldar och förökte
ej deras antal som blott återkasta skenet. Så är det
äfven i den moraliska verlden. Det är snillet som är
tide-hvarfvens ljus och med oemotståndlig makt förändrar
menskliga begreppen. En enda Luther, en enda Baco har på
samtid och efterverld verkat mer än det sammanlagda
bemödandet af tusende som stilla och oberömde funno grafven.
Alt göra hela den högre uppfostran till hvad man
kallar praktisk, att låta den blott bestå i lärandet af
er-farenhets-reglor, det hafva vi sett var en misslyckad anstalt
att underhjelpa omdömet. Det är liksom man ville göra
det umbärligt så vidt som möjligt. Men hvarpå beror nu
omdömet? På inbillningskraft. Man har således genom en
lärdom som förslöar omdömet blott bundit och dödat
inbillningskraften. Att ett sådant förfarande äfven skulle
göra viljan kraftlös, det hafva vi förut sett, och vi vilja
nu närmare betrakta dess följder i detta afseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
