Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar på Svenska Akademiens prisfråga år 1810: Hvilka fördelar kunna vid menniskors moraliska uppfostran dragas af deras inbillningsgåfva m. m.?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Det återstår oss, för fullständigheten af vår
undersökning, att ännu en gång vända våra blickar till den verld
som är inbillningskraftens egna rike, jag menar det skönas
verld, och att efterse hvad verkan känslan af det sköna
har på menniskans moraliska bildning. För att här kunna
gifva något, måste vi nedtysta de anspråk som fordra för
mycket. Den tanken, att poesi, att det sköna är medel
till moralitet, kunna vi utan betänkande räkßa ibland de
genvägar till dygden som vi förut med så mycket tadel
vidrört. Det förhåller sig förmodligen dermed på samma
sätt som med försöket att genom vetenskap ge erfarenhet
och dygd. Deremot kunna vi alldeles omvända satsen.
Skönheten ger ej dygd; men dygden ger skönhet. Det
skönas gudom lägger liksom sista handen vid dygdens
uppenbarelse i verkligheten. Hvad vi sagt är ej blott så
till att förstå, att den som i sin egen lefnad söker uttrycka
idealet ej skulle hafva den lifligaste känsla derför då det
framställer sig i sinlig bild, såsom i det sköna; det
tyckes följa af sig sjelft. Utan meningen är, att en dygdig,
med sig sjelf enig, harmonisk själ i sin egen lefnad, sådan
den för en åskådare visar sig, uttrycker skönhet, storhet
eller behag. Karakterens yttre" uttryck hos en menniska
är dess seder. Man menar med seder ej de handlingar
som flyta ur en tydlig nödvändighet och ur den kunna
förklaras. Ty i seder ligger begreppet om frihet. Men man
menar ej heller dermed en menniskas särskilda, alldeles
fria, arbiträra gerningar, som af ingen åskådare kunna
beräknas. Huru ofta förefalla ej sådana, i hvilka en person
tyckes alldeles hafva gått ur sin karakter? I begreppet
om seder sammansmälta ideerna om frihet och
nödvändighet. De gerningar, de yttranden man väntar sig af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
