- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Femte bandet /
180

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om historien och dess förhållande till religionen. 1811

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

480

blott så rida den i sig sjelf är nödvändig, syns deraf att
man eger vilja, frihet i samma mån som man eger
ka-rakter, och likväl uttrycker ordet karakter blott ett i sig
sjelft nödvändigt handlings-system.

Belraktom närmare den sats hvartill vi kommo! Jag
skall genom den allmänna, rent förnuftiga viljan bestämma
min egen. Då det är jag som skall bestämma mig sjelf,
så innebär detta utan tvifvel att denna rent förnuftiga
vilja skall vara niiti, Likväl är denna vilja min egen
emotsatt, ty den uttrycker det nödvändiga; den enskilda
viljan är åter fri såsom tillfällig. Man inser ej heller
huru denna motsats skall kunna genom min egen åtgärd
häfvas; ty min personlighet, mitt medvetande af mig sjelf
såsom fri, består just i medvetandet af mitt vals
tillfällighet, således i min viljas motsats mot all nödvändighet.
Dock säger samvetet att denna motsats bör häfvas, och
fordrar detta af mitt eget bemödande; min enskilda vilja
skall ej vara annan än den rent förnuftiga, hvarigenom
frihet och nödvändighet sammanträffa såsom ett. Denna
motsägelse kan blott lösas på det sättet, att detta
sammanträffande af frihet och nödvändighet väl ej utan mitt
strängaste, allvarligaste bemödande kan för sig gå, men
likväl, då det inträder, ej kan vara min enskilda viljas
verk; ty i samma ögonblick upphäfver den sig sjelf såsom
enskild. Det måste således förekomma såsom en verkan
af en högre vilja, det vill säga, af den rent förnuftiga,
af Guds vilja, som i detta ögonblick blir min egen. Men
först härigenom får menniskan ej blott ett relatift, utan
ett absolut moraliskt värde.

Dygden i sin sanna bemärkelse är således visserligen
på en gång mitt eget verk och likväl, då hon finnes, en
gudomlig nådeverkning. Till dygd fordras först och främst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:59:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-5/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free