Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om historiens nytta. En föreläsning. 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
ket föreställer verlden upp- och nedvänd och, i krig af alla
mot alla. Ty att alla dessa individer sammanhänga med
hvarandra genom gemensamma behof skall nödvändigt
föreviga striden, och hela historien skulle på detta sätt blott
kunna framställa en ond makts grymma lek med all mensklig
lycka och förhoppning. Då, med så tröstlösa utsigter,
denna lära svårligen kan bli allmän, gör den sig inför sig
sjelf helst gällande såsom ett undantag, såsom en hemlig
högre vishet, som blott blifvit de starka, upplysta själars
lott, men för mängden hvarken är upphinnelig eller tjenlig.
Under denna förutsättning kan historiens dystra grund få
en glädtigare färgblandning och blir egentligen taflan af
menskliga förvillelserna, hvilka visserligen lemna
uppmärksamheten ett rikt och underhållande fält. Hit höra
all-männings-platserna ’ om menniskornas dårskap, i alla tider
sig lik; hit hörer skickligheten att till stora handlingar
finna små driffjädrar, till vigtiga händelser obetydliga
anledningar, förklaringen på alla karakterer ur
omständigheter, visheten i att inse menskliga lifvets tomhet och ringa
värde, och att man derföre bör taga det så lätt som
möjligt o. s. v. Det är klart att detta sinnelag upphäfver
sjelfva begreppet om historien, emedan det förnekar henne
allt sammanhang och ändamål, och i sjelfva verket gör
slumpen till menskliga sakernas gud.
Det motsatta sinnelaget ville jag mindre utmärka
genom den allmänna tron på en högre sakernas ledning, än
genom det förhållande hvari man känner sig sjelf till denna
ledning. Ty man kan tillsluta sig derför, och derigenom
så mycket i ens förmåga står öfverlemna sig åt slumpen,
’ Lod communes. Jag ser icke, hvarföre ej, till ära för
sentens-makeriet, denna öfversättning i språket kunde upptagas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
