Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Thorild. Tillika en filosofisk eller ofilosofisk bekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
såsom en ren negation. Och vid närmare betraktande
inser man äfven beskaffenheten af denna nödvändighet. Det
hör nämligen till denna oupphörligt sökta enhets väsende,
att oupphörligt blott vara förutsatt. Abstraktionen sjelf,
såsom vi redan anmärkt, förutsätter den för möjligheten
af sin söndrings-process. Medvetandet förutsätter i hvarje
ögonblick en enhet emellan föreställning och föremål,
begrepp och sak, hvarifrån först båda aflösa sig, och utan
hvilken det ej kunde bli fråga om bägges
öfverensstämmelse. Men då genom deras motsättning medvetandet först
uppstår, kan denna ursprungliga enhet ej blifva föremål
för tanken, utan att med detsamma splittra sig och såsom
enhet upphöra.
Detta evigt förutsatta — är enheten, ej såsom
existerande, utan såsom grund till existens4; om hvilken,
såsom sådan, intet vetande kan finnas.
4 Således på en gång existerande och icke existerande. Hvilket blott
så kan förstås, att grundens existens ej i och för sig är en
fullständig existens, eller att den förutsatta enheten endast i och
genom motsatsen (eller genom ömsesidiga enheten) både existerar och
kan erkännas — samt tvärtom — så att båda, i betraktelse som
i verklighet, alltid äro oskiljaktiga. Det abstrakta tänkesättets
hufvud-villfarelse är att tro, att det gifves en vetenskap om den
förutsatta enheten eller grunden såsom sådan (hvad man fordom
kallade metafysik) och en annan om verkligheten såsom sådan; i
hvilket osammanhang mellan bägge den förra endast blir en ren
negation utan innehåll, den sednare en ren mångfaldighet utan
enhet (atomistik, abstrakt empirism); — i det stället att
mångfaldigheten endast kan fattas såsom en evolution af den förutsatta
enheten (systemet af sin princip), och denna åter endast kan
fattas såsom involverande den förra (principen sitt system) ännu
outvecklad, ouppenbarad. Hvilken evolution och involution (analysis
och synthesis) nödvändigt äro samtidiga; hvarföre princip och
system ej blifva den ena efter den andra, utan på en gång genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
