Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Thorild. Tillika en filosofisk eller ofilosofisk bekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
Deremot är onekligt (och ligger i sjelfva
förutsättningen, ty all motsats är blott möjlig i och genom ett
tredje gemensamt, hvarförutan de motsatta ej ens såsom
sådana kunde finnas) att enheten, såsom existerande,
endast i och genom motsatsen kan vara och erkännas,
nämligen såsom det medlande förenande i all motsats, såsom
bandet i all existens. All verklig enhet är just derföre
ömsesidig, och kan först genom motsatsen både uppkomma
och inses. Så i naturen; der den motsats emellan det
allmänna och enskilda, som begreppet i förhållande till
objektet framställer, visar sig i slägternas förhållande till
individerna. Hvarje slägte är ett begrepp, såsom en
verklig, lefvande energi, hvars allmänhet med det enskilda i
individerna synes knyta en oupphörligt, olika vexlande
förening; ehuru inom vissa skrankor, som äro slägtets
eller begreppets egna. Så inom intelligensen sjelf; der
det allmänna, hos alla likdanade begreppet först i arbete
och förmälning med det individuella anlaget (hvilket är all
uppfostrans historia) skapar det enskildt karakteriserande
tänkesättet. Så ändtligen i det stora förhållandet emellan
intelligens och natur. Ty hvar och en som känt tanken
hvarandra klara, så att jag ej kan säga mig rätt känna principen
förr än genom systemet, eller detta förr än genom principen. —
Hvaraf följer, att i all tankegång är en dubbel, motsatt aktion,
ur hvars slutligen förmedlade öfverensstämmelse och
sammanträff-ning ljuset uppgår; och att man måste tillskrifva ideerna en ej
blott subjektiv, utan äfven objektiv verksamhet, i hvilken de ännu
ej erkännas såsom sådana, utan såsom lust, anlag, böjelse sträfva
ur dunkelheten till medvetande och klarhet. — Ingenting blir in
actu, som ej förut varit in potentia. Populärt, men träffande,
kunde detta förhållande så uttryckas: ingen nyfödd (ingen genetiskt
ur sitt förr dunkla sammanhang till klarhet utvecklad) tanke gifves
som ej tillika är en erinran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
